Femarmad kandelaber i mässing

Kandelaber i mässing och barockstil som trillat från hög höjd och blivit väldigt krokig. Den femarmade ljusstaken var stämplad i botten på insidan av foten. I en ring stod det Scandia 1833 B11 med en kungakrona inuti. Misstänker att ljusstaken då är tillverkad av Scandia i Karlshamn och att modellen eller är B11? I vilket fall var ljusstaken inte lackad vilket mässing av modern snitt oftast är. Delarna rätades ut och ljusstaken polerades till ett blankt nyskick. Jag tycker den blev väldigt vacker och blänker som ”guld”.

 

Kandelaber Massing 5armad

 

Kandelaber Massing 5armad

Ljuskrona av Holmström i mässing

Ljuskrona i mässing som fått lite skavanker reparerad och polerad. Ljusstaken är stämplad Holmström. Lars Holmström i Arvika gjorde arbeten för Svenskt Tenn bland annat.

Holmström Mässing

Lars August Holmström var en svensk konstsmed född i Kilafors. Lars är främst känd för sina armaturer och ljusstakar. Han var bland de konsthantverkare som startade Arvika Konsthantverk och har smitt dess butiksskylt i järn och mässing. Källa: Bukovskis

På Wikipedia kan man läsa lite mer om Lars Holmström.

”1925 deltog Lars Holmström i Parisutställningen och slog igenom där med ljusstakar och ljuskronor och även med arbeten i silver. Han finns omnämnd i franska konsttidskrifter där hans verk betecknas som mästerliga konstverk. Han hade en stark känsla för materialet, något som han delar med värmländska hantverkare i allmänhet. Lars har gjort armatur och sakrala kärl till många kyrkor, bl.a. i Göteborg, Kalmar, Stockholm, Uppsala samt till inte mindre än 57 kyrkor i Värmland. Han har gjort altarkorset i Björneborgs kyrka och tillsammans med C-G Ericsson mässingsljuskronorna i Trefaldighetskyrkan, Arvika.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Holmström

Dirigold

Dirigold som material till ljusstakar har använts här. Det var en treamad guldliknande ljusstake som gått sönder. Foten hade trillat av och den behövde repareras. Dirigoldljusstakarna kom i par och hade en säregen design. Dirigold har jag aldrig träffat på tidigare men det består tydligen av koppar, aluminium och något okänt material.

Dirigold är en legering av 90 % koppar och ca 10 % aluminium och som sagts tidigare spår av andra hemliga metaller. Det finns en del att läsa om Dirigold på wikipeida.

phoca thumb l bild 2015 12 22 14 27 35

 

Mer bilder på dirigold trearmade ljusstakar i galleriet, reparera och vårda.

Fortsätt läsa ”Dirigold”

Börje Claes Vägglampa i Mässing

Borje Claes Massing Vagglampa0004

Mer bilder

Börje Claes designade ett par mässingslampor som jag kom över. De var i ett mycket bra skick och behövde bara en varsam behandling för att återfå 60-talsstatus, helt original.

Så här kan man läsa om Börje Claes på Wikipedia

”Börje Claesson växte upp i Bredaryd och tog tillsammans med en bror över faderns belysningsfabrik, men efter att ha förlorat en storkund var fabrikens tid över och Börje Claesson flyttade till Norrland för att där driva bolag inom belysningsbranschen. Nya lampmodeller, designade av Börje Claesson, uppmärksammades i internationell designpress.

Claesson värvades 1983 av Ikea för att bli företagets produktchef och familjen flyttade till Älmhult. Claesson blev kvar hos Ikea i fem år och befordrades till sortimentschef.

Paavo Tynell Lampa Dök Upp

Paavo Tynell Massingslampa Reparerad

Mer bilder…klicka

Plötsligt fick jag en fantastisk skapelse i min hand. Det var en vacker taklampa i mässing som såg riktigt skamfilad ut. Lystern var borta och den hade ärgat och fått mörka beläggningar. Taklampan skulle fräschas upp om det var möjligt? Mässingslampan var designad av Paavo Tynell den var inte lackad utan det var ”råmetall” i mässing. Det gjorde det lättare och jag rengjorde och polerade upp lampa.

Paavo Tynell var en finländsk konstsmed och ljusdesigner. Paavo Tynell var en av grundarna av Oy Taito Ab, den första industriella tillverkaren av belysning i Finland, och han ledde företaget och var dess chefsdesigner från året 1954 till 1973. Paavo Tynells mest kända verk är ljusdesignen av Helsingfors Glaspalats och FN: s studiobelysning. Paavo Tynell var från 1930-talet fram till 1950-talet den mest anlitade ljusdesignern för uppdrag i offentliga miljöer. Arkitekter, bland annat Alvar Aalto arbetade tillsammans med just Paavo Tynell med inredning och ljusdesign. Paavo Tynell var gift med glasformgivaren Helena Tynell och Tynells tog inspiration till sina designer från naturen.

Exempel på svenska ljusdesigners är Linus Fellbom, Paco Hårleman och Michael Hallbert. Lights in Alingsås är ett årligen återkommande evenemang inom ljusdesign.

Stilhistoria

Enda sedan den grekisk demokratin och antikens ideal från 400-talet f.Kr har Västerlandet påverkats av dessa ideal, framförallt dess formspråk. Grundformerna för många föremål kom ofta från ännu äldre kulturer, till exempel från gamla Egypten för 3 – 4 000 år sedan, men under antiken fick många av våra vanliga föremål sin yttre utformning som vi är vana vid än i dag. Inom arkitekturen och i stilhistorien kan man efter antiken följa hur varje senare stil genom århundradena förhållit sig till – för eller emot – de antika, s.k. klassiska idealen.

1. Barocken 1650–1720

Barocken är den epok eller stilriktning som främst inom konsten (måleri, skulptur, litteratur, arkitektur, musik etc.) var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet. Sin höjdpunkt nådde stilen under 1600-talet. Stilen kännetecknas av en särpräglad dramatik och storvulenhet i formen när det gäller bildkonst och arkitektur. Barocken delas vanligtvis in i ungbarock, högbarock och senbarock.

Det svenska konsthantverket var till stor del influerat av det tyska och holländska med tunga, kraftfulla möbler av gedigna träslag. Ordet barock härstammar från portugisiskans barroco som betyder ”oregelbunden pärla”. Termen började användas först när tidsperioden var över och då med innebörden ”överdriven” och ”egendomlig”.

Kännetecken:

  • Tunga, kraftfulla möbler
  • Gedigna träslag
  • Storvulet och exotiskt

2. Senbarock 1720–1750

Senbarocken kallas ofta Frihetstiden eller Fredrik I:s tid i Sverige. Barockens tunga prakt fick ge vika för sparsamt dekorerade och slanka möbler med en elegantare karaktär. Idealet var den holländska och engelska stilen. Golvuret, byrån samt olika slags skrivmöbler blev på modet. På 1730-talet grundades Svenska ostindiska kompaniet vilket påverkade hela stilidealet genom handeln med Kina.

Barocken har under perioden 1700–1900 betraktats på många sätt och ofta mycket nedsättande. Under början av 1800-talet ansågs barocken vara synonymt med fult (därav ordet barock), för att under andra delen av samma århundrade hyllas för den fantastiska litteraturen, musiken och konsten (nybarocken).

Kännetecken:

  •  Lättare än barocken
  •  Alrot på modet
  • Golvuret en nyhet

3. Rokoko 1750–1775

Rokokostilen bygger vidare på de kinesiska stildrag som blivit påfallande under senbarocken men förhåller sig ännu friare till antika ideal och har en fullt utvecklad asymmetri som aldrig förekommer i senbarocken eller régencen. Genom en intensiv import av konst och konsthantverk från Frankrike blev rokokon tidigt etablerad i Sverige. Trots det utvecklades en självständig stil med typiskt svenska särdrag av mycket hög kvalitet. Inspirationen till mönster och dekor kom från naturen och möblerna målades i ljusa färger. Rokokon vidareutvecklade barockens stildrag, men med framträdande inslag av asymmetri – raka linjer var bannlysta. Ordet rokoko kommer från franskans rocaille, en klippformation eller asymmetriskt ornament som utgör kärnan i rokokons mönsterbalk.

Kännetecken:

  • Behagfull och bekväm stil
  •  Asymetrisk dekor med mjuka former
  • Musslan, snäckan, rosen och rocaillen typiska dekorelement.

4. Gustavianskt 1775–1790

Gustaviansk stil kallas den ledande stilen inom svensk arkitektur, inredning och konsthantverk under den gustavianska tiden. Gustaviansk stil är egentligen två på vandra följande, ganska närbesläktade stilar. Den äldre höggustavianska stilen är en svensk variant på den franska louis seize-stilen och bär vissa kvardröjande drag av rokoko.

Under Gustav III:s regeringstid upplever Sverige en storhetstid inom konst och kultur. Trots starka influenser från Frankrike skapas den gustavianska stilen med klara nationella drag. Till grund ligger intresset för antiken och utgrävningarna i Pomeji och Herculaneum. Elegansen och den höga kvaliteten dröjer sig kvar från rokokon, men i stället för en mjuk linjeföring och asymmetriska former eftersträvas symmetri, raka linjer och enkelhet.

Kännetecken:

  • Symmetriskt formspråk
  • Raka former
  • Intarsiadekor och ljus färgskala på modet

5. Sengustavianskt 1790–1810

Gustav III:s död 1792 och de politiska omvälvningarna i Europa ställde större krav på anspråkslöshet och efter engelska förebilder framträdde allt tydligare en opretentiös nyklassicism. Den sengustavianska stilen andas både enkelhet och stramhet. Släta mahognymöbler utan intarsiadekor var på modet och träets naturliga ådring tilläts komma fram.

Kännetecken:

  • Mahognyfanerade möbler
  •  Mässingslister och kannelyrer
  • Bakåtböjda stolsben hos det bakre benparet

6. Karl Johan 1810–1840

I Sverige används ofta stilbegreppet Karl Johanstil synonymt med svenskt empir. Begreppet kommer efter Sveriges dåvarande kung Karl XIV Johan (kronprins- och regenttid 1810–1844). De första stegen mot en förenkling av nyklassicismen, en nedtoning av färgskalan och införandet av mahogny och mässingslister, gör sitt inträde redan på 1790-talet, men brukar i Sverige klassas som en del av den sengustavianska stilen.

När den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte äntrade svensk mark tog han med sig mer än en ny kungaätt, nämligen Napoelons stilideal, den kejserliga empiren. Inspiration till denna hämtades från antiken med förebilder från de grekiska, etruskiska och romerska väldena liksom Egypten.

Kännetecken:

  • Den andra bronsåldern, förgyllda bronser
  • Dekor av djur – lejontassar, delfiner, örnar, svanar, gripar och sfinxer, samt krigiska emblem – sköldar, lansar och fascesstavar
  • Stora möbelgrupper

7. Nystilar 1840–1900

Nystilar är den gemensamma benämningen för 1800-talets imitationsstilar som bygger på former och dekorelement från äldre stilepoker. Den industriella utvecklingen innebar masstillverning av både möbler och föremål; aldrig tidigare hade utbudet varit så stort. Nygotiken är den äldsta av nystilarna, medan nyrokokon var den mest älskade. Stilarna avlöste varandra och i slutet av perioden framträdde tapetserarstilen med rikliga mängder textilier och helstoppade möbler.

Kännetecken:

  • Industrialismens genombrott, fler får råd
  • Möblerade hem med mycket textilier
  • Stora uppsättningar av till exempel serviser

Världen förändrades snabbt och dramatiskt inom flera områden på 1900-talet   – etniskt, politiskt, tekniskt och socialt. Runt sekelskiftet 1900 ville man befria sig från 1800-talets stilimitationer och skapa något helt nytt och inovativt. Flera olika strömningar kunde urskiljas bl.a. jugendstilen och inte minst modernismen. Mycket av det som skrivs om 1900-talets arkitektur och formgivning handlar just om modernismen eller funktionalismen. Industrialismen och de tekniska möjligheterna till massproduktion var en förutsättning för modernismen. Under senare delen av 1900-talet kom en reaktion mot modernismen och i fortsättningen förhåller vi oss kanske inte till antika och klassicistiska ideal utan beskriver stilhistorien för eller emot modernismen.

 

Källor: Wikipedia, Antikskolan och SO rummet